Välkommen till Morfem

Knôkat med göteborska! I Göteborgslexikon är det knôkat med göteborgska ord och uttryck. En del är allmänt bekanta, som a-män, bamba, dänka, exter, käckt, la, läska, måckli, svale, talla, tetig, tyken, å hâna och änna.
Ställ den rätta frågan I Intervjuteknik ger Björn Häger svar på dessa frågor – och många andra. Boken beskriver intervjun som arbetsmetod och vänder sig till såväl studenter som erfarna journalister.
Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv Mysse och bysse, krösamos och klabbsaltare är småländska ord som de flesta känner igen. Men hur är det med vuplann, pixaburk, böstel, snickaren är placered eller träpäran är ong?
Naturvetenskapernas ordförråd Latinet behöll sin ställning som vetenskapernas språk långt in på 1700-talet. I många discipliner spelade det en viktig roll ännu i början på 1800-talet.
Får man svära i radio? När Åke Jonsson var fem år börjande han drömma om att bli hallåman i radio. Tjugo år senare blev det verklighet när han började på Radiotjänst som hallåman och medarbetare på sportredaktionen.
I den här boken är kroppen i fokus Zoomtrötthet, cancermetaforer, slidkransar och annat vi talar om när vi talar om kroppen.
Från stavningsreform till digitalsvenska Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan.
Sveriges språkflora Handbok för ett flerspråkigt samhälle
Hundra nyanser av indoeuropeiska Hur kan vi veta något om det indoeuropeiska urspråket?
Stil Stil är något man kan se och känna, men vad är det? Är det mest bara yta – något som skyler över ett trist och tomt innehåll? Eller är stilen det riktigt viktiga? Stil – språkets svårfångade signalsystem väcker nyfikenhet och språklig experimentlusta och lär oss hur vi kan bli effektivare skribenter och mer lyhörda läsare.
En bok om skiljetecken och textens nyanser Alla texter innehåller interpunktion. Mellan orden finns mellanrummen och skiljetecknen, och vissa ord skriver vi kursivt eller versalt. Interpunktionen är en oumbärlig del i hur vi kommunicerar med varandra i skrift.
Kan du säga Schweiz och bouillabaisse? Det är lätt att tänka att det är vad vi säger som är det som räknas när vi pratar med varandra. Exakt hur det låter borde inte spela någon större roll så länge det är begripligt. Men fullt så enkelt är faktiskt inte.
Har språket makt över tanken? Eller tanken makt över språket? Det är många som tror på språkets makt över tanken och gärna vill försöka förändra verkligheten genom valet av ord.
Vilka språk talas i Sverige? Och hur många talare har dessa språk? Det tros finnas ett par hundra språk i Sverige i dag, men ingen vet säkert eftersom det inte existerar någon svensk språkstatistik.
Nyordsbok Lattepappa tar en selfie med rondellhund, hamnar i twitterstorm och tvingas pudla.
Vad kan språkvetenskapen berätta om skönlitteraturen? Och vad kan skönlitteraturen berätta om språket?
Skriv för din målgrupp Alla texter har en målgrupp – har du tänkt på din?
O som i ordbok 2563 ovanliga, oborstade, omistliga ord
Vart är vart på väg? Språket förändras hela tiden. Nya företeelser dyker upp och kräver nya ord, nya generationer växer upp och sätter sin egen prägel på språket. Och människors språkliga lättja och lekfullhet leder oavbrutet språket på nya vägar.
Feedback i praktiken
Gräva och granska Antalet journalister på landets medieredaktioner minskar. Men behovet av granskande journalistik är oförändrat stort. Hur får man tid med något annat än att producera till nästa sändning eller upplaga när allt färre ska hinna allt mer? Hur ska man undvika att mediekonsumenterna bara erbjuds ytligt snabbfix?
Samtal om svenska Vilka uppfattningar ligger bakom omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk?
Ny utökad upplaga av Skiljeteckensboken! Det är inte så lätt att hålla reda på reglerna för alla skilje- och skrivtecken.
Den retoriska människan Det klassiska ämnet retorik växte fram ur behovet av att kunna tala väl och övertygande. Även denna bok startar med vältaligheten men går sedan vidare och betraktar retoriken som det allmänna studiet av hur vi använder språket för att leva i världen.
Översättningsvetenskap i praktiken
Ny forskning om svensk ordbildning Varför kan vi säga såsig i svenskan men inte senapig? Katastrofal men inte olyckal? Det beror på morfemens prosodiska egenskaper.
Beskrivning

Logga in

Glömt lösenord