Ny forskning om svensk ordbildning


Varför kan vi säga såsig i svenskan men inte senapigKatastrofal men inte olyckal? Det beror på morfemens prosodiska egenskaper.

 I tidigare beskrivningar av svenskans ordbildning och ordböjning har en systematisk sammankoppling mellan morfologi och prosodi saknats. Man har utgått från att ordbildningen sker först och att prosodin tillkommer efteråt.

Här presenteras en beskrivning av svenskans morfologi och prosodi från ett mer integrerat perspektiv. Morfemens form består inte bara av vokaler och konsonanter, utan också av betoningsstruktur, tonaccent och kvantitet, dvs. prosodiska egenskaper. Med prosodin kan vi klassificera morfemen och förklara flera tendenser i det svenska ordförrådet, exempelvis varför smeknamnen alltid har samma storlek (Katti-isBeng-an) och varför somliga ändelser föredrar romanska stammar (debut-antdelikat-ess), medan andra kombinerar fritt med både germanska och romanska stammar (trev-lig, professor-ligborg-arekriminal-are).

Tomas Riad visar i sin banbrytande forskning att accent och betoning har en avgörande roll i svenskans ordbildning.

Boken kan köpas eller beställas överallt där böcker säljs, till exempel hos din lokala bokhandlare eller hos
Adlibris
http://www.adlibris.com/se/bok/prosodin-i-svenskans-morfologi-9789198092264 
eller
Bokus
http://www.bokus.com/bok/9789198092264/prosodin-i-svenskans-morfologi/


Prosodin i svenskans morfologi

Bandform: Häftad

Antal sidor: 318

februari 2016

ISBN: 978-91-980922-6-4

Av Tomas Riad

Tomas Riad är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien.


Om Morfem

Morfem är ett förlag med inriktning på språkvetenskap och kommunikation. Morfem startades i september 2012 av Maria Sjödin, som tidigare arbetat som ordboksredaktör, fackboksredaktör och förläggare på Norstedts.

Följ Morfem i sociala medier

Kontakta Morfem

Tack för ditt meddelande.

Stäng

Logga in

Stäng