Ny forskning om svensk ordbildning


Varför kan vi säga såsig i svenskan men inte senapigKatastrofal men inte olyckal? Det beror på morfemens prosodiska egenskaper.

 I tidigare beskrivningar av svenskans ordbildning och ordböjning har en systematisk sammankoppling mellan morfologi och prosodi saknats. Man har utgått från att ordbildningen sker först och att prosodin tillkommer efteråt.

Här presenteras en beskrivning av svenskans morfologi och prosodi från ett mer integrerat perspektiv. Morfemens form består inte bara av vokaler och konsonanter, utan också av betoningsstruktur, tonaccent och kvantitet, dvs. prosodiska egenskaper. Med prosodin kan vi klassificera morfemen och förklara flera tendenser i det svenska ordförrådet, exempelvis varför smeknamnen alltid har samma storlek (Katti-isBeng-an) och varför somliga ändelser föredrar romanska stammar (debut-antdelikat-ess), medan andra kombinerar fritt med både germanska och romanska stammar (trev-lig, professor-ligborg-arekriminal-are).

Tomas Riad visar i sin banbrytande forskning att accent och betoning har en avgörande roll i svenskans ordbildning.

Boken kan även köpas eller beställas överallt där böcker säljs.

Prosodin i svenskans morfologi

Bandform: Häftad

Antal sidor: 318

februari 2016

ISBN: 978-91-980922-6-4

 Antal
289:-
Inkl moms och frakt


Stäng

Logga in

Glömt lösenord
Stäng